Kärleken till Frank. Horan, Nancy
Nancy Horans "Kärleken till Frank" är en spännande, men också tragisk roman som baserar sig på den sanna kärlekshistorien mellan arkitekten Frank Lloyd Wright och översättaren Mamah Cheney. Bland annat lär sig Mamah svenska för att kunna översätta Ellen Key och hon besöker även det nybyggda Strand vid Vättern.
Wright och Mamah är gifta på var sitt håll och har flera barn i sina äktenskap, men väljer ändå, trots omvärldens avsky att leva tillsammans. Skandalen blir enorm och deras fantastiska hus belägras av tidiga paparazzis. Kärlekshistorien utspelar sig under tidigt 1900-tal i USA och Europa, men romanen känns ändå mycket aktuell med den kvinnliga huvudpersonens kamp för ett självständigt, fritt liv med egen försörjning. Hon slits mellan moderskärleken och sin önskan att leva i ett sant, kärleksfullt och intellektuellt utmanande förhållande.
Romanen innehåller även många intressanta tankar om hur man bygger harmoniska hus, väl anpassade till naturen och om hur man anlägger en trädgård. Översättningen av Tove Jansson Borglund är bra.
Under läsningen tänkte jag, att jag måste läsa Ellen Key, Mamah blir väldigt fascinerad av henne, men denna min önskan försvagades alltmer när jag läste vidare. Key verkar inte ha varit helt konsekvent i sina tankar och idéer. /Eva Eriksen
Finns titeln inne?
Sin ensamma kropp. Johansson, Elsie
Inte behöver man väl skriva boktips om Elsie Johansson? Nej, knappast. Hon har säkert sina trogna läsare ; kvinnor 50 +. Men egentligen skulle jag önska att även yngre kvinnor och framförallt män läste hennes senaste roman "Sin ensamma kropp" som handlar om Maliss längtan efter närhet och kärlek.
Vi får följa Maliss tankar om nu och då, om vad som är och om vad som varit, och om vad som kanske kan bli. Elsie Johansson har ett otroligt rikt, nyskapande språk, som aldrig skorrar falskt. Möjligen är Maliss själv (70+) lite för priviligierad ; rik, vacker, god smak, fotogenique och med en snygg rörmockare med spjuveraktig blick i badrummet... / Eva Eriksen
Finns titeln inne?
Djävulens spår. Grange, Jean-Christophe
Tänk er en 600-sidors roman, som handlar om människor, som har haft negativa näradödenupplevelser. Inget ljus i tunneln, bara mörker och monster, efter uppvaknandet vill de hämnas på dem, som orsakat deras död. Och de hämnas på de mest bestialiska sätt, med syror, insekter, bett och lysande lavar. På jakt efter mördarna är den bibelsprängde kriminalpolisen i Paris, Mathieu Durey, som tidigare i sitt liv gått på prästseminarium. Thrillern är invecklad, men ändå pedagogisk och strukturerad: Författaren repeterar och sammanfattar.
Poetiska naturskildringar bryter av mot allt våld och en passionerad kärlekshistoria drabbar vår hjälte under hans jakt på seriemördaren / mördarna. Oftast flyter översättningen bra, men vissa slanguttryck känns otidsenliga: t ex snubbarna och bussigt.
Trots att jag nog inte tog till mig mer än 70 % av innehållet och de religiösa resonemangen, läste jag oförtrutet vidare. Hur skulle författaren ro det hela iland, trots alla dessa prästers, satanisters och kanske till och med djävulens medverkan? /Eva Eriksen
Finns titeln inne?
Glasdockorna. Thørring , Jorun
Norska deckare brukar vara riktigt bra, tänkte jag och lånade Jorun Thørrings Glasdockorna. Och Tromsö lät nytt och exotiskt. Kriminalinspektör Aslak Eira, en ensamstående far, som tar ansvar för sin tonårsson är en ny bekantskap. Aslak är f.d. miljöaktivist, utan alkoholproblem. Han är same och en hejare på att kasta kniv.
Men jag höll inte på att ta mig igenom de första kapitlen för jag irriterade meg på Inge Knutssons översättning från norskan. Hela tiden kunde jag höra norskan i bakhuvudet och det lät fel på svenska. Men jag läste vidare, översättningen flöt allt bättre. Spänningen steg, studentskor försvann och hittades mystiskt döda, jag som läsare fick tips om möjlig seriemördare. Snön föll över Tromsö och Torsby sjukhus kändes inte långt borta. /Eva Eriksen
Finns titeln inne?
Maria Adolfssons Alla för en
Vissa böcker har man som läsare inga förväntningar på och kan då bli angenämnt överraskad vid läsningen. En sådan överraskning blev Maria Adolfssons debutroman ”Alla för en” på ett för mig okänt förlag : Bazar.
Romanen handlar om kvinnlig vänskap, som sätts på prov, när en av de fyra råkar ut för en hustrumisshandlare, som dessutom är kändis.
Bra flyt i språket, en dramatisk intrig : lite rysk maffia och knarkhandel och några av hjältarna är pensionärer, vad kan man mer begära?
Stundtals kanske lite väl osannolika inslag : Älskaren, som låtsas vara gift har sex älskarinnor, en för varje veckodag, på den sjunde vilade han…
Den dödsjuke morfadern, som lyckas iscensätta ett perfekt försvinnande med hjälp av åldrig väninna…. Men i stort är ”Alla för en” en debutroman som tål att uppmärksammas och läsas! /Eva Eriksen
Finns titeln inne?
Lärarinnan i Villette. Hedström , Ingrid
En ny svensk deckardrottning? Ja, kanske - Ingrid Hedström heter författaren, journalist på DN.
Ny miljö - Belgien och Rwanda.
Ny Poirot - Madame Poirot, undersökningsdomare, vacker och okonventionellt välklädd
Nya mordoffer - äldre ensamstående damer
Massmord på 1400-talet påverkar lösningen av mord på 1990-talet, som beror på händelser på 1960-talet. Historisk forskning, blandas med polisarbete.
Låter det invecklat? Nej, det klarnar alltmer, som sig bör i en deckare. Men tack för personförteckningen i början av boken!
En sådan borde fler böcker ha! /Eva Eriksen
Finns titeln inne?
