Sunne genom historien

Jägarstenåldern

Ca år 7 000 - 4 000 f.v.t.

Delar av Sunne ligger på höjdnivåer som tillgängliggjordes när inlandsisen drogs tillbaka. Dagens sjölandsskap skapades med det avsmalnande sundet. De första människorna som var här tillhörde sannolikt mindre grupper av jägare och samlare, följt av renar och annat vilt.

En av de äldsta kända stenåldersboplatserna i Sunne finns vid Lobråten i Gräsmarks socken.

Bondestenåldern

Ca år 4 000 - 1 800 f.v.t.

Lämningar i form av två stenyxor har påträffats på den västra sidan av Mellan-Fryken, söder om Sunne. Även en stenpilspets har hittats på Övre Frykens östra sida, norr om Sunne.

Fynden visar att delar av landskapet tagits i anspråk av en jordbrukande befolkning.

Bronsåldern

Ca år 1 800 - 500 f.v.t.

Flera lämningar vittnar om att allt fler bosätter sig här, särskilt i Fryksdalen och Rottnadalen. Gravrösen är vanliga längs Frykensjöarnas östra sidor. 

Man tror att sundet redan tidigt utgjorde en samlingsplats för människorna i området. På Torvnäs fanns en boplats med flera stolpburna hus, och det har även påträffats så kallade kulthus på Lappnäsudden.

Järnåldern

Ca år 500 f.v.t. - år 1 050.

Den äldsta daterade järnåldersgraven ligger på Kolsnäsudden, ett höggravfält som daterats till år 200-400. Viktiga fornlämningsmiljöer har även hittats vid Ringåsberget och Enkullsberget i Östra Ämtervik.

Lämningar indikerar en ökad bebyggelse vid Rottneros och Öjervik. Även fossil åkermark samt stensättningar som dateras till 700-900-tal har hittats i Östra Ingersby.

Övergång till medeltid

År 1050-1100-tal.

Den medeltida bebyggelsen anas i förkristna gravfält, övergivna åkermarker, kyrkornas placering, ortnamn och arkeologiska fynd. Undersökningar av Hasselbol, Sunnes gamla prästgård, visar till att man bott på här redan under 900–1100-tal.

Från 1220-talet utgjordes Fryksdals härad av fyra socknar: Swnde (Sunne), Ämteruik (Östra Ämtervik), Frijksene (Fryksände) och Liuswick (Lysvik).

År 1332 - Kristendomen får fäste

De äldsta skriftliga beläggen för att kristendomen fått fäste i det område som idag är Sunne kommun finns i ett dokument från 1332. Där antyds det att det då fanns en kyrka på en plats som kallades Kyrkberget i Sunne.

Tre av de fem kyrkor som idag finns i Sunne kommun har anor från medeltiden – Sunne, Lysvik och Östra Ämtervik.

1500-1600-tal

I den äldsta skatteboken, från 1503, ingick Gräsmark i Sunds socken. Lysvik omnämns som "Lisswig". 

När de första kartorna ritades på 1600-talet kan man se hur byar, gårdar, odlingsmark och vägar var strukturerade i landskapet. Byar och gårdar mättes upp i den geometriska jordeboken.

1700-tal - Härad och tingshus

Häradet ansvarade för flera slag offentlig verksamhet, bland annat uppförandet av ett tingshus. 

Sunne var en del av Fryksdals härad, ett vidsträckt område med två tingsplatser. Ett i Gunnarsby till 1829 och i Åmberg till 1939, då den flyttades till ett mer centralt läge i Sunne då det nya tingshuset stod färdigt.

Speciellt för Sunne är att både det äldre och yngre tingshuset finns kvar, båda är mycket representativa för sin tid.

Kolonisationsvåg av finska nybyggare

I slutet av 1500-talet flyttade många finska nybyggare till Sverige, framförallt Ångeranland, Tiveden och Karlskogaområdet. I början av 1600-talet flyttade andra- och tredjegenerationens skogsfinnar till andra områden.

På 1620-talet befolkas Gräsmark av skogsfinnar. Sunne kommuns finnbygd är framförallt koncentrerad till de västra delarna, norr och söder om sjön Kymmen.

Marknaden Evi Gläja

Redan 1756 nämns marknaden Evi Gläja. Marknaden hölls ursprungligen på Åmbergsheden, men har sedan 1891 bedrivits mer centralt i Sunne. Traditionen att hålla kvar lever vidare än idag genom Sunne mârten.

Marknaden gjorde att såväl hantverkare som handlare samlades på Åmbergsbacken och en ansamling av bebyggelse uppstod.

6 oktober 1841 beskriver NWT marknaden Den evie gläjja

”Marknaden var besökt av omkring 30 000 personer. Kallas ’den evie gläjja’. De har supit rätt tappert och det skall ha osat färskt eller nyjäst brännvin från alla bondkärror och matsäcksskrin. En mängd fulla bönder miste sina plånböcker. Första marknadsdagen blev en torpare från Sunne prästgård ihjälkörd i backen, en präst blev kullkörd på bron och höll på att komma i sjön, men kärran tog manhaftigt i ledstången.”

1800-tal - Befolkningsökning och emigrering till Amerika

Under 1800-talet ökade befolkningen snabbt, både i Sunne och i Sverige. En ökad befolkning och flera perioder av missväxt gjorde det svårt för att klara försörjningen, vilket ledde till att nämre en femtedel av den svenska befolkningen emirerade till Amerika.

Även i modern tid syns spår av emigreringen genom de torp som lämnats öde.

1849 - Slottet byggs

Slottet uppfördes av kommissionslantmätaren Loberg. Genom åren har Slottet hyst en mängd olika verksamheter, så som apotek, handelsbod, polisstation, garveri, bryggeri och rakknivsfabrik. Under andra världskriget fanns den lokala kristidsbyrån här.

Området kring sundet expanderade, där Slottet utgjorde en central plats. Flera hantverkshus, affärer och bostäder byggdes utmed vägarna under 1860-70-tal. Mycket av denna äldre bebyggelse finns kvar idag.

Sent 1800-tal till nutid

Under 1800-talets senare del genomförs reformer som delade på kyrkliga och samhälleliga funktioner.

1 januari 1863 inrättades Lysviks, Östra Ämterviks, Västra Ämterviks, Gräsmarks och Sunds landskommuner. Sunne municipalsamhälle inrättades 16 december 1904, och 1 januari 1920 bildades Sunne köping.

Nuvarande Sunne kommun är ett resultat av flera kommunalreformer under 1900-talet. Dagens Sunne kommun bildades 1 januari 1971.