Arkitektur och byggnadsstilar

Arkitektur och byggnadsstilar speglar en regions kulturella och historiska utveckling. I Sunne kommun har olika epoker och rörelser lämnat sina avtryck i form av unika byggnader och strukturer, från klassicismens ideal till modernismens strama linjer. Denna mångfald av stilar berättar om samhällets förändring och teknologiska framsteg.

Nyklassicism

Stilidealet var vanligt under slutet 1700-talet. Inspirationen kom från antikens arkitektur och byggnaderna präglas av symmetri, regelbundenhet och dekorativa inslag. 

Husen har en ren och enkel utformning. Ljusa färger prioriteras och portar markeras ofta i klassisk stil.

Mangårdsbyggnaden vid Stöpafors herrgård, uppförd under 1700-talet, fick sitt nuvarande utseende på 1860-talet.
Huset på Strandvägen 3 byggdes 1907 och har en fin jugendkaraktär. I huset fanns bostad och slakterirörelse, att kombinera bostad och verksamhet var ovanligt vid den tiden.

Jugend

Jugendstilen som i Frankrike kallas för Art Nouveau utvecklades kring slutet av 1800-talet som en motreaktion mot alla de historiserande stilarna som kopierade gamla stilar. 

Husen fick ofta runda, mjuka former samt brutna tak och fönsterkupor. Övre delen av fönstren har ofta små spröjs. Även dekorationer med växtmotiv kan förekomma runt fönster, portar och dörrar. 

Nationalromantik

Nationalromantiken tog över när intresset för jugend gått över i Sverige. Inom nationalromantiken sökte man efter lokala och nationella traditioner vilket gör att husen har olika stil beroende på land. Några kännetecken är tunga, borgliknande fasader, småspröjsade fönster, balkonger med smidesdetaljer och branta, ibland brutna, sadeltak med fönsterkupor.

Björkmansvillan är ett fint exempel på nationalromantisk arkitektur i Sunne. Villan uppfördes 1808 av kronofogden Undén.

1920-talsklassicism

De klassiska dragen blir återigen dominerande. Stilen kallas även för swedish grace och swedish modern. Arkitekturen präglas av symmetri och enhetlighet. Fasaderna är putsade i mättade kulörer och dekorationerna är ljusa och strama.

Funktionalism

Funktionalismen slog igenom i Sverige med Stockholmsutställningen 1930. Husen skulle formas efter teknisk och funktionell analys utan estetiska överväganden, man ville slå sig fri från tidigare satta ramar och sätta människan och funktion i fokus. Byggnaderna kännetecknas ofta av enkla, rena fasader utan utsmyckning och fönster utan spröjs.

Folkhemsarkitektur

Under den tidiga efterkrigstiden präglas stadsbyggandet av demokratiska synsätt, där moderna bostäder och en god stadsmiljö ska vara tillgänglig för alla. Kännetecknande är flerbostadshus med rumsskapande innergårdar, där varje lägenhet har egen balkong. Fasaderna är ofta i tegel, gult eller rött, eller med puts.

Postmodernism och eftertanke

Postmodernismen är på många sätt en reaktion mot modernismen. Nu söker man återigen bland klassiska och historiska stilelement. En reaktion mot rivningar och den ovarsamhet mot äldre miljöer som präglat efterkrigstiden växer fram. 

Många söker återigen bland klassiska stilelement, som exempelvis träfasad.