Regional och lokal byggnadskultur

Värmlands och Sunne kommuns läge vid den norska gränsen, mellan Bergslagen och Vänern har gjort det till ett område som präglats av kulturströmningar från flera olika håll. I det skogrika Värmland och bygderna kring Fryksdalen har timmer och trä utgjort det huvudsakliga byggnadsmaterialet. Knuttimring har varit vanligt ända in på 1900-talet.
Ekonomibyggnad byggd av timmer. Poppetorp, Gräsmark.

Timmerbyggnadstradition

Här där skogarna varit utbredda har timmer varit det dominerande byggnadsmaterialet under äldre tider. Samtidigt var trä, trots de stora skogsområdena, på många sätt en bristvara. Trä behövdes för att driva bruken, och under senare delen av 1800-talet, då sågverksindustrin utvecklades, blev trä en vara med ekonomiskt värde. Något som påverkat byggnadernas utformningar, funktioner och stilideal.

Kubbhus - en unik byggnadsteknik och en del av skogens historia

Kubbhuset är en speciell teknik för att bygga i trä som var vanlig i Västra Värmland, främst i Gräsmarks skogsbygder. Antagligen som ett sätt att spara i kärva tider, på så vis kunde det värdefulla timret istället säljas.

Enligt en inventering som Gräsmarks hembygdsförening lät genomföra år 2001 identifierades 30 stycken bevarade kubbhus.

Kubbhusen väggar murades upp av vedträn och lera, troligtvis för att spara byggmaterial i kärva tider.

Jordbrukets byggnader

Genom tidererna har boendestandarden utvecklats genom såväl boyta, form och material. Utöver själva boningshusen karaktäriseras landsbygden av olika ekonomibyggnader, så som härbrän där man lagrade livsmedel, djurhus, smedjor, kolhus, torkstuga och tröskloge. 

Det var tekniskt sett lättare att bygga flera mindre hus än ett större, och månghussystemen är karaktäristiskt för äldre gårdar eller byar.

Karaktäristiska utseenden

• Halvcirkelformde föster, så kallade lunettfönster, ofta med triangulär inramling. 

• Uppkomsten av tegelbruk runt om i kommunen har bidragit till ett stort antal ladugårdar med nedervåning och djurhållningsdel i rött tegel utan puts, ofta med vackert utformade krön över fönstren.

• Rödmålade byggnader är förhållandevis nytt. Obehandlade träfasader, framförallt på ekonomibyggnader, som med tiden fått en grå patina, är en vanlig syn.

Lunettfönster med karaktäristisk rektangulär inramning.
Fryksdalssolen, efter mönster av Ida Sahlström, på en dörr i Stöpafors kvarn.

Fryksdalssolen

Fryksdalssolen gestaltar en skinande sol som reser sig ur Fryken. Motivet pryder flera platser i Sunne, så som dörrar vid Stöpafors kvarn och på Rottneros vattenverk.

Fryksdalssolen skapades av Ida Sahlström, även kallad "Fryksdalsmora". Ida var textilkonstnär och Fryksdalssolen går att se både på möbler och textilier som Ida formgett.

Ida och hennes make förvärvade Sillegården 1915, där de utvecklade gården till pensionat och varmbadhus.