Kulturmiljö i samhällsplanering
God bebyggd miljö och ett rikt odlingslandskap är två av de nationella kulturmålen som också är utgångspunkt i kulturmiljöarbetet. Genom detaljplaner har kommuner möjlighet att skydda ett områdes kulturvärden samt ange hur utveckling och förändring kan ske.
Landskapets betydelse
Sunnes landskap har stor betydelse för vår attraktionskraft som boendemiljö, för företagande och turismen. I planering är det därför viktigt att ta hänsyn till stads- och landskapsbilden, där Sunnes natur- och kulturvärden är nära sammanlänkade.
För att förstå landskapets värden behöver man känna till vad som är kännetecknande och karaktäristiskt i olika delar av kommunen. Vid planering av ny markanvändning, verksamheter eller bebyggelser behöver man också ha förståelse för att vissa landskap är mer känsliga för nya inslag än andra.
Kulturmiljön är en viktig resurs
Kulturmiljöerna hjälper oss att förstå vår historia och nutid. De är viktiga som platser för rekreation och upplevelser. De är en del av det landskap vi lever i och identifierar oss med. De historiska spåren ger ett tidsdjup till tillvaron som skapar trygghet och kontinuitet. Bebyggelse och landskap med kulturhistoriska värden har också en hög attraktivitet, såväl estetiskt som ekonomiskt. Kulturmiljöerna och landskapet med spår av olika tiders brukande är med andra ord en viktig resurs för en god livskvalitet och en hållbar samhällsutveckling.
Kulturmiljöprogrammet ska
- Lyfta fram och beskriva kommunens kulturhistoriskt värdefulla miljöer med syftet att dessa ska kunna bevaras och vårdas vilket skapar förutsättningar för en långsiktig samhällsutveckling med en hållbar förvaltning och utveckling.
 Vara ett kunskapsunderlag till översiktsplanen, som tjänstepersoner och folkvalda politiker kan använda som vägledning.
- Fungera som ett stöd för kommunens handläggare i plan- och bygglovsfrågor.
 vara ett intresseväckande underlag och stöd för kommunens invånare och fastighetsägare.
- Bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att verka för att en mångfald av kulturmiljöer bevaras, används och utvecklas.
Lagstiftning och lagskydd
Kulturmiljön hanteras genom flera olika lagar. Skydd för kulturmiljöer och kulturvärden i land-kapet regleras huvudsakligen genom miljöbalken (MB), kulturmiljölagen (KML) och plan- och bygglagen (PBL). I plan och bygglagens andra kapitel anges bland annat att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och platsens natur- och kulturvärden ska visas hänsyn vid planläggning och andra åtgärder.
Roller och ansvar
Det finns flera myndigheter och instanser som arbetar för skyddet av Sveriges kulturmiljöer.
- Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har övergripande ansvar på nationell nivå.
- Länsstyrelsen ansvarar för kulturmiljöarbetet i länet.
- Länsmuseum samlar, förvaltar och förmedlar kunskap om kulturmiljön.
- Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen enligt Plan- och bygglagen (PBL), med hänsyn till kulturmiljöer och miljön i sin helhet.
Miljöbalk (1998:808)
Miljöbalken ska bland annat tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter samt att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas.
Kulturmiljölag (1988:950)
Lagens syfte är att nuvarande och kommande generationer ska ha tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Länsstyrelsen tar beslut i frågor som rör kulturmiljölagen.
Plan- och bygglag (2010:900)
Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning och frågor gällande bygglov och ställer krav på hur kulturvärden ska värnas och skyddas i den kommunala planeringen.