Sunne tätort

Tätorten ligger vid sundet mellan Övre Fryken och Mellan-Fryken. Orten har uppstått som marknadsplats och kyrkby, där flera olika verksamheter och allmänna funktioner lokaliserades. Som ort har Sunne ständigt utvecklats, samtidigt som dess unika karaktär består, där särskilt 1800-talets och tidiga 1900-talets träarkitektur är framträdande.

Centrum, Teatertorget

I området avspeglas centralortens framväxt från tiden kring 1800-talets mitt, där bebyggelsen ofta hade affärer eller annan verksamhet i bottenvåningen och bostäder ovanpå. En stor del av Sunnes äldre träbebyggelse finns kvar i centrum, så som "Slottet", en av tätortens äldsta byggnader.

Teaterhuset uppfördes av byggmästarna Johan och Emanuel Östlund från Östra Ämtervik, och har varit teater och biograf sedan 1914.

Värdebärande karaktärer

Det gröna, öppna stadsrummet är karaktäristiskt för tätorten. Kyrkan höjer sig markant över den lägre bebyggelsen och kyrktornet blir en tydlig horisontlinje. Tätorten utmärker sig med de småskaliga byggnaderna, i huvudsak med 2-3 våningar. Bebyggelsen speglar ortens utveckling genom historien.

Sunne kyrka och Klockaregården

Sunne kyrka är ett välkänt landmärke vid Fryken. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1887-88 i nygotisk stil på samma plats som den tidigare kyrkan, som förstördes i en brand.

Bebyggelsen runt om består av karaktäristiska byggnader så som Ramströmshuset, som varit affärs- och bostadshus från cirka 1870, Hotell Sunne som uppfördes av Sundsvikssågens grundare samt Sveamagasinet, där Selma Lagerlöfs vän Fanny Huss drev hattaffär.

Karaktäristiska byggnader

Älvkullen på Skäggeberg byggdes runt 1850 av köpmannen Bergman, innan tätorten bredde ut sig i området. Några år senare förvärvades fastigheten av häradshövding Rudebeck som byggde om till dagens herrgårdsliknande utseende.

Även Villa Helios och Cederbergshuset är karaktäristiska för sin tid. De byggdes runt 1900 och berättar om den växande orten som möjliggjordes med sågindustrins framväxt.

Leran och Sunne tingshus

Industriutvecklingen bidrog till att tätorten växte. Längs Ekebyvägen, som tidigare var huvudväg från söder, uppfördes flera påkostade och stora villor.

Tingshuset stod klart 1939 och är ritat av arkitekten Conny Nyquist. Tingshuset är ett av Värmlands arkitektoniskt mest intressanta byggnadsberk från tiden efter funktionalismens genombrott.

Långgatan – Åmbergsvägen

Långgatan anlades som affärsgata runt 1860 med olika hantverkare. Många byggnader finns kvar från den tiden så som Bäckhult, von Sydowska huset och Turisthotellet, även kallat Hotell Svea.

Här finns Broby Gästgivaregård, en hotellanläggning i nationalromatisk stil från 1910. Gästgivaregården har anor från slutet av 1600-talet då det var en så kallad skjutsstation, en plats där resande kunde byta häst, sova och få mat.